Att komma in i en bokhandel kan förändra sinnet på ett positivt sätt. Ett lugn som sprider sig, ett lustfyllt pirrande. Alla prydligt uppställda böcker som skänker struktur och samtidigt ger en känsla av oändliga möjligheter. Precis så är det när man kliver in i Uppsala Bokhandel, en lokal bokhandel på Sysslomansgatan i centrala Uppsala. Vi träffar Mats Berglund och Mattias Eklöf som arbetar i butiken. De hälsar glatt och uppsluppet och frågar om vi vill ha en kopp kaffe. Trevligt! Men vi är båda nöjda. Innan vi sätter oss ner ska de ta hjälp av en annan kollega som tar hand om kassan och butiken under vårt samtal. I väntan på kollegan småpratar vi med Mats. Mattias får ett samtal från en kund och försvinner ivrigt iväg till en bokhylla. Man ser engagemanget. Böcker som åker in och ut från sina hyllor.

Tio minuter senare följer vi med Mats ner i lokalens källare. Mattias fastnade visst i kundsamtalet. Inte helt otippat så passerar vi travar med böcker och kartonger på väg in till personalrummet. Vi får höra om en händelserik historik, från hur Studentbokhandeln etablerade sig i dessa lokaler redan 1971, då med fokus på kurslitteratur, hur Celsiusbokhandeln startade upp sin verksamhet i Fenixhuset på gågatan i slutet på åttiotalet av en tidigare butikschef från Studentbokhandeln och hur personal därifrån i sin tur var med när Uppsala Bokhandel startade på Drottninggatan och så småningom tog över den här lokalen för cirka två år sedan. Ägaren heter Anders Källgren. Idag delar Mats sin tid mellan bokhandeln och arbetet som svenskalärare på mellanstadiet. Trappsteg hörs och Mattias ansluter sig till oss.

”I vår bokhandel är böckerna det viktiga”

Många företag har ett formulerat syfte med sin verksamhet och vi frågar om Uppsala Bokhandel har någon sådan vision eller långsiktiga mål. Mats och Mattias ser frågande på varandra och skakar på huvudena. När vi frågar vidare förstår vi att ägaren har ett stort mått av tillit till sin kunniga personal, som har stor frihet att vara kreativ och komponera ett utbud som passar den egna kundkretsen. Ett uttalat mål finns också, att butiken ska ha en ordentlig bredd på sitt utbud. Det framkommer även en stark samsyn mellan dem och ägaren att i deras bokhandel är det böckerna som är det viktiga, vilket de signalerar till kunderna:

”Här har vi böcker av lokala författare på disken vid kassan, snarare än nallebjörnar och krimskrams.”

”Om det kommer en lokal författare så tar vi direkt in den boken, och ger den ofta en plats i skyltfönstret. Vi tycker om att uppmuntra lokala författare och vill inte hamna i en situation där kunder kommer in i butiken och frågar efter en bok som vi inte har. Man vet aldrig hur stort kontaktnät en lokal författare har”, säger Mats.

Vi pratar vidare om deras kundkrets. Vem är den typiska kunden? Mats och Mattias beskriver entusiastiskt sina stamkunder som pålästa, högutbildade och intresserade, och med en ganska hög medelålder.

”Många som kommer hit vet vad de ska ha”, säger Mattias.
”Och vet de inte det så lyssnar de på våra förslag”, säger Mats. ”De litar på oss.”

En pollett faller på plats. I samband med att vi givit ut våra första böcker och tagit ett steg djupare in i bokvärlden med fler samtal om böcker har vi på sistone hört flera vänner och bekanta som berättat att de väljer Uppsala Bokhandel just av de skälen, att personalen är kunnig och månar om sina kunder. Vi vet också att Mattias anlitats som jurymedlem för Augustpriset.
Vi vill utmana lite och frågar hur de kan veta att många av kunderna är akademiker. Båda skruvar på sig och svarar att helt säker kan man såklart inte vara, men det är i alla fall känslan. Mats berättar om ett tillfälle när en byggnadsarbetare i arbetskläder kom in i butiken och frågade efter Aeneiden av Vergilius, och hur han spontant tänkte att det kanske skulle bli en present. Efter att ha blivit varse att de hade slut på just den titeln föreslog Mats en annan titel av författaren, varpå byggaren skakade på huvudet och svarade att den hade han redan läst. Det visade sig att byggaren var riktigt litterärt bevandrad.

”Att få sina fördomar på skam är riktigt roligt”, säger Mats och ler.

För att nysta vidare i Uppsala Bokhandels personlighet frågar vi hur de går till väga för att ta in nya titlar. Mats tittar direkt på Mattias och vi förstår av blicken att det ansvaret ligger på honom. Det första Mattias nämner är ”understreckarna”, en avdelning med essäer i Svenska Dagbladets kulturdel som heter Under strecket. Utöver det får vi reda på att Mattias dessutom håller sig à jour med vad som skrivs i Upsala Nya Tidning, Dagens Nyheter, Lundströms Bokradio i P1 och TV-programmet Babel. Utöver det får de nyhetslistor skickade från olika förlag, och som tidigare nämnt – lokala författare. De är också med i en inköpsgrupp som heter Ugglan tillsammans med omkring sjuttio-åttio andra bokhandlare. Via denna kommer de ”självklara” storsäljande titlarna in utan någon aktiv selektion från Uppsala bokhandels sida, av författare som Camilla Läckberg och liknande.

”Det är smidigt att inte behöva lägga tid på det”, säger Mattias.

”Har du läst den här?”

Vi återkommer till Uppsala Bokhandels kunder och frågar vilken som är den vanligaste frågan de brukar få från dem. Svaret kommer direkt:

”Har du läst den här författaren?”

Det ligger i linje med det vi fått höra tidigare om pålästa och intresserade kunder som känner tillit till personalen, tänker vi.
En annan vanlig frågeställning är när kunden vill hitta en bok eller bokserie som liknar en annan bok som kunden, eller mottagaren av dess gåva, gillat.

Vi undrar hur de gör om kunden inte vet vad mottagaren har för litterär smak, eller om de ens gillar att läsa, och får som tips att biografier ofta kan vara intressanta även för personer som normalt inte läser så mycket. Historiska faktaböcker, om andra världskriget till exempel, kan också locka en del äldre herrar som inte är så intresserade av skönlitteratur.

”Har ni två samma boksmak?”, frågar vi Mats och Mattias.

Vi får ett snabbt och unisont ”Nej!” till svar, och skratt. Mats tydliggör att han läser mycket, men att Mattias i princip har läst allt han själv läst och mycket mer därtill. Båda har förstås ett brett intresse för litteratur. Vi frågar vad de brukar välja att läsa för sitt eget nöje eller till avkoppling på fritiden. Mattias berättar att han främst läser romaner och gärna science fiction. Han nämner cyberpunkförfattaren William Gibson och Frank Herbert (som skrivit Dune-böckerna) och nickar. Även Mats läser romaner, men nämner även sakprosa och faktaböcker. De senare åren har Mats läst en hel del klassiker, som Homeros och Eufemiavisorna till exempel, som avkoppling. Det fina med dessa, tycker han, är att de genomgått flera hundra år av sållning, och bara de bästa och mest läsvärda texterna har, så att säga, överlevt.

”Det är viktigare att påbörja böcker än att avsluta dem.”

Vi undrar, om man läser en stor mängd böcker, i det här fallet både för arbetets och nöjes skull – läser man ut alla böcker?

”Nej”, svarar Mats. ”Livet är för kort! Många böcker läser jag bara till hälften. Jag skulle däremot vilja säga att jag tror att det är mycket viktigare att påbörja och komma in i böcker än att avsluta dem.”

Insiktsfullt, tänker vi, kanske mest för att berättiga vårt eget beteende. Det skulle kanske rent av kunna göra sig som slogan på bokhandelns vägg, eller på en kylskåpsmagnet som kan ge lite merförsäljning i en till synes ganska pressad bransch?
När man får tillfälle att prata med så insatta personer, måste man ju passa på att be om boktips, tänker vi, och frågar vilken författare fler borde läsa. Efter en kort fundering svarar Mattias utan tvekan Stig Dagerman, vars texter han beskriver som politiska och lika aktuella nu som då, till och med hans dagsverser som publicerades i en tidning. Mats tar lite längre tid på sig, men bestämmer sig för W. G. Sebald. Eftersom tiden för denna intervju snabbt rinner iväg fördjupar vi oss inte nämnvärt i varför, men nyfikenheten har redan väckts hos denna artikels författare.

Avslutningsvis vill vi ställa en fråga om nobelpriset. Vi märker hur Mats och Mattias drar efter andan och förbereder sig på den förväntade frågan om årets nobelpristagare. Istället frågar vi vem som borde få Nobelpriset i litteratur – vem skulle de vilja nominera? Efter att Mattias förslag på Astrid Lindgren avvisats på grund av att postuma priser inte tillåts, enas de snabbt om Thomas Pynchon. Kanske de ändå har liknande boksmak tänker vi och ler inombords.

Trots att vi inte hunnit med alla frågor rundar vi av samtalet. Vi har redan suttit betydligt längre än vad som var planerat. Maria Ekblad som har tagit hand om kassan under tiden berättar hur hon hjälpt två ungdomar som köpt inslagspapper i butiken att slå in paket fint med snöre. En till synes enkel handling, men som ändå ger ett avslutande fint intryck av vilka Uppsala Bokhandel är. Vi konstaterar när vi kommer ut på gatan att diskussionen var så intressant att vi gladeligen hade kunnat sitta kvar i flera timmar till.

En fråga vi inte hann ställa var om försäljningen. I vår research noterade vi att Uppsala Bokhandel har ökat omsättningen påtagligt de senaste åren. Kanske frågan om varför de varit framgångsrika i sin försäljning ändå skulle vara överflödig. Vi har ju svaret i texten ovan.

Mats & Sigrid Klaar, 2021-11-30